Sänd mig

Söndagen som har passerat oss - Apostladagen, med temat sänd mig är en text som är hämtad ur Lukasevengeliet och berättelsen handlar hur Jesus befinner sig vid Genesaretssjö och ber Simon ro ut en bit med sin båt för att Jesus ska kunna undervisa folket som var på stranden.
Efter han undervisat bad han fiskarna att "ro ut på djupt vatten och lägg näten där". Fiskarna som hållt på utan fiskelycka hela morgonen protesterar med gör det ändå och får upp så mycket fisk att båtarna håller på att sjunka. Simon och de andra fylls med bävan inför händelsen och vill att jesus ska lämna dem efter som de är syndra. Jesus svarar " Var inte rädd. från denna dag ska du fånga människor"
(Fritt berättar ur Luk 5:1-11)

Att kasta näten på djupt vatten
(vilket egentligen var ovanligt på den tiden, eftersom man oftast fiskade i grunt vatten)

Ibland måste vi ge oss ut på djupt vatten för att se om livet bär...

Och oftast så bär det och vi kan fånga fisk dvs fånga det som för oss just då är matnyttigt för oss...

Och när vi får det vi behöver - kan vi för en stund drabbas av tanken/rädslan - är detta på riktigt eller kommer jag förlora allt detta...Livet känns för bra för att vara sant...
eller
så förkrymper vi våra liv och tänker - Jag är inte värd detta och med kritisk blick granskar vi oss själva...

När Simon fyldes utav bävan säger Jesus till honom:
" Var inte rädd. Från denna stund skall du fånga människor" De rode i land och lämnade allt och följde honom.

Sänd mig.

Vad innebär det att Gud sänder dig?

När senast kändes det som du ”fiskade” efter energi, inspiration och glädje – men kände att fisket gick trögt och utan resultat?

När senast kastade du dig ut på djupt vatten?

När senast drabbade rädslan dig att du kännde att du inte är värd det du får, i glädje, inspiration och energi?

När senast blev du rädd för att förlora allt?

Vem skulle du vara om du förlorade din bil, din båt, ditt hus, din dator, telefon…?

Vem skulle du vara om du förlorade dina nära och kära?

När senast utmanade du rädslan och följde ditt hjärta?



Gud sänder dig – genom ditt hjärtas röst…

När vi ger oss ut på djupt vatten, när vi ger oss ut på det som känns ovisst och ovant – kan vi få nytt perspektiv – och ge oss ut på en vandring som vi sent ska glömma…

Och vi gör det inte själva, resan vi ger oss ut på är en resa i samspel med medmänniskor runt omkring.

En resa där själarnas gemenskap får oss att växa och inspireras – samtidigt i en växelverkan med andra…

Att möta sig själv, sitt hjärtas sång är att kasta sig ut på djupt vatten...som kanske leder till att vi kan lämna det som hindrar oss från att möta oss själva och som hindrar oss att följa vårt hjärtas röst...

Ditt hjärtas röst viskar – sänd mig…

Gud viskar i ditt hjärta – jag sänder dig – var inte rädd...

Gud viskar i ditt hjärta – jag sänder dig att vara medmänniska….

...kasta näten på djupt vatten...