Denna blogg flyttar till http://prastenfilosoferar.wordpress.com/
Flyttar på grund av att jag hittat en platform som passar mig bättre, men sök dig vidare så hittar du kanske det du söker.
Bloggen mellan himmel och jord kommer fortsätta bjuda på tankar och funderingar över livet och information om aktuella händelser och tider om tex konfirmations träffar, svenska kyrkans unga och annat som händer i församlingen!
lördag 12 september 2009
tisdag 14 juli 2009
Sänd mig
Söndagen som har passerat oss - Apostladagen, med temat sänd mig är en text som är hämtad ur Lukasevengeliet och berättelsen handlar hur Jesus befinner sig vid Genesaretssjö och ber Simon ro ut en bit med sin båt för att Jesus ska kunna undervisa folket som var på stranden.
Efter han undervisat bad han fiskarna att "ro ut på djupt vatten och lägg näten där". Fiskarna som hållt på utan fiskelycka hela morgonen protesterar med gör det ändå och får upp så mycket fisk att båtarna håller på att sjunka. Simon och de andra fylls med bävan inför händelsen och vill att jesus ska lämna dem efter som de är syndra. Jesus svarar " Var inte rädd. från denna dag ska du fånga människor"
(Fritt berättar ur Luk 5:1-11)
Att kasta näten på djupt vatten
(vilket egentligen var ovanligt på den tiden, eftersom man oftast fiskade i grunt vatten)
Ibland måste vi ge oss ut på djupt vatten för att se om livet bär...
Och oftast så bär det och vi kan fånga fisk dvs fånga det som för oss just då är matnyttigt för oss...
Och när vi får det vi behöver - kan vi för en stund drabbas av tanken/rädslan - är detta på riktigt eller kommer jag förlora allt detta...Livet känns för bra för att vara sant...
eller
så förkrymper vi våra liv och tänker - Jag är inte värd detta och med kritisk blick granskar vi oss själva...
När Simon fyldes utav bävan säger Jesus till honom:
" Var inte rädd. Från denna stund skall du fånga människor" De rode i land och lämnade allt och följde honom.
Sänd mig.
Vad innebär det att Gud sänder dig?
När senast kändes det som du ”fiskade” efter energi, inspiration och glädje – men kände att fisket gick trögt och utan resultat?
När senast kastade du dig ut på djupt vatten?
När senast drabbade rädslan dig att du kännde att du inte är värd det du får, i glädje, inspiration och energi?
När senast blev du rädd för att förlora allt?
Vem skulle du vara om du förlorade din bil, din båt, ditt hus, din dator, telefon…?
Vem skulle du vara om du förlorade dina nära och kära?
När senast utmanade du rädslan och följde ditt hjärta?
Gud sänder dig – genom ditt hjärtas röst…
När vi ger oss ut på djupt vatten, när vi ger oss ut på det som känns ovisst och ovant – kan vi få nytt perspektiv – och ge oss ut på en vandring som vi sent ska glömma…
Och vi gör det inte själva, resan vi ger oss ut på är en resa i samspel med medmänniskor runt omkring.
En resa där själarnas gemenskap får oss att växa och inspireras – samtidigt i en växelverkan med andra…
Att möta sig själv, sitt hjärtas sång är att kasta sig ut på djupt vatten...som kanske leder till att vi kan lämna det som hindrar oss från att möta oss själva och som hindrar oss att följa vårt hjärtas röst...
Ditt hjärtas röst viskar – sänd mig…
Gud viskar i ditt hjärta – jag sänder dig – var inte rädd...
Gud viskar i ditt hjärta – jag sänder dig att vara medmänniska….
...kasta näten på djupt vatten...
Efter han undervisat bad han fiskarna att "ro ut på djupt vatten och lägg näten där". Fiskarna som hållt på utan fiskelycka hela morgonen protesterar med gör det ändå och får upp så mycket fisk att båtarna håller på att sjunka. Simon och de andra fylls med bävan inför händelsen och vill att jesus ska lämna dem efter som de är syndra. Jesus svarar " Var inte rädd. från denna dag ska du fånga människor"
(Fritt berättar ur Luk 5:1-11)
Att kasta näten på djupt vatten
(vilket egentligen var ovanligt på den tiden, eftersom man oftast fiskade i grunt vatten)
Ibland måste vi ge oss ut på djupt vatten för att se om livet bär...
Och oftast så bär det och vi kan fånga fisk dvs fånga det som för oss just då är matnyttigt för oss...
Och när vi får det vi behöver - kan vi för en stund drabbas av tanken/rädslan - är detta på riktigt eller kommer jag förlora allt detta...Livet känns för bra för att vara sant...
eller
så förkrymper vi våra liv och tänker - Jag är inte värd detta och med kritisk blick granskar vi oss själva...
När Simon fyldes utav bävan säger Jesus till honom:
" Var inte rädd. Från denna stund skall du fånga människor" De rode i land och lämnade allt och följde honom.
Sänd mig.
Vad innebär det att Gud sänder dig?
När senast kändes det som du ”fiskade” efter energi, inspiration och glädje – men kände att fisket gick trögt och utan resultat?
När senast kastade du dig ut på djupt vatten?
När senast drabbade rädslan dig att du kännde att du inte är värd det du får, i glädje, inspiration och energi?
När senast blev du rädd för att förlora allt?
Vem skulle du vara om du förlorade din bil, din båt, ditt hus, din dator, telefon…?
Vem skulle du vara om du förlorade dina nära och kära?
När senast utmanade du rädslan och följde ditt hjärta?
Gud sänder dig – genom ditt hjärtas röst…
När vi ger oss ut på djupt vatten, när vi ger oss ut på det som känns ovisst och ovant – kan vi få nytt perspektiv – och ge oss ut på en vandring som vi sent ska glömma…
Och vi gör det inte själva, resan vi ger oss ut på är en resa i samspel med medmänniskor runt omkring.
En resa där själarnas gemenskap får oss att växa och inspireras – samtidigt i en växelverkan med andra…
Att möta sig själv, sitt hjärtas sång är att kasta sig ut på djupt vatten...som kanske leder till att vi kan lämna det som hindrar oss från att möta oss själva och som hindrar oss att följa vårt hjärtas röst...
Ditt hjärtas röst viskar – sänd mig…
Gud viskar i ditt hjärta – jag sänder dig – var inte rädd...
Gud viskar i ditt hjärta – jag sänder dig att vara medmänniska….
...kasta näten på djupt vatten...
måndag 29 juni 2009
Konfirmation 09
Åter en vecka på Camp Change...
En vecka med äventyr...
En vecka med utmaningar...
En vecka med underbara konfirmander...
En vecka fylld med möten...
En vecka fylld med förtroenden...
En underbar vecka.
Nu är konfirmationsåret slut och det är med vemod och en tår i ögat jag önskar dem allt gott på färden och att jag hoppas att vi ses (ofta) igen...
Önskar att de ska veta att de är säkrade av mig och Gud, när de ger sig ut på den största utmaningen av dem alla, resan de redan rest ett tag - livet. Att jag finns där med en hjälpande hand och uppmuntrande ord och örnon som vill lyssna.
Skickar med dem några ord på vägen:
Tala sanning
Håll det du lovar
Be om det du vill ha
Ta för dig av det du får med ge något tillbaka
Att ta beslut som är sant för dig, att säga ja eller nej efter ditt hjärtas röst, att både ge och ta emot, att ta emot en hjälpande hand, är inte alltid självklart och lätt eller att be om vad man behöver, vare sig det handlar om att någon ska skicka mjölken, räkna till tre innan man hoppar eller att be om en kram, när hjärtat gråter eller bara be om att någon ska lyssna på en...
Under vårt läger, satt vi i en cirkel, i en kåta, kring en sprakande läger eld, där skickades en fjäder runt och endast den som höll i fjädern fick prata...här fick vi vi utrymme att få prata och att bli lyssnade på...
Jag önskar att alla ska få en sånt utrymme... att få utrymme att summera dagen, berätta hur man mår och att människor lyssnar och uppskattar att göra det...vare sig det är kring en sprakande eld eller just mitt i vardagens göromål, mitt i livet, just här och nu...
Ja, så nu är de konfirmerade och jag önskar dem allt gott man kan önska en människa och kan bara säga att jag är såååå tacksam och priviligerad, för alla underbara möten och äventyr jag har fått dela med dom...TACK.
Här är dom föresten:
En vecka med äventyr...
En vecka med utmaningar...
En vecka med underbara konfirmander...
En vecka fylld med möten...
En vecka fylld med förtroenden...
En underbar vecka.
Nu är konfirmationsåret slut och det är med vemod och en tår i ögat jag önskar dem allt gott på färden och att jag hoppas att vi ses (ofta) igen...
Önskar att de ska veta att de är säkrade av mig och Gud, när de ger sig ut på den största utmaningen av dem alla, resan de redan rest ett tag - livet. Att jag finns där med en hjälpande hand och uppmuntrande ord och örnon som vill lyssna.
Skickar med dem några ord på vägen:
Tala sanning
Håll det du lovar
Be om det du vill ha
Ta för dig av det du får med ge något tillbaka
Att ta beslut som är sant för dig, att säga ja eller nej efter ditt hjärtas röst, att både ge och ta emot, att ta emot en hjälpande hand, är inte alltid självklart och lätt eller att be om vad man behöver, vare sig det handlar om att någon ska skicka mjölken, räkna till tre innan man hoppar eller att be om en kram, när hjärtat gråter eller bara be om att någon ska lyssna på en...
Under vårt läger, satt vi i en cirkel, i en kåta, kring en sprakande läger eld, där skickades en fjäder runt och endast den som höll i fjädern fick prata...här fick vi vi utrymme att få prata och att bli lyssnade på...
Jag önskar att alla ska få en sånt utrymme... att få utrymme att summera dagen, berätta hur man mår och att människor lyssnar och uppskattar att göra det...vare sig det är kring en sprakande eld eller just mitt i vardagens göromål, mitt i livet, just här och nu...
Ja, så nu är de konfirmerade och jag önskar dem allt gott man kan önska en människa och kan bara säga att jag är såååå tacksam och priviligerad, för alla underbara möten och äventyr jag har fått dela med dom...TACK.
Här är dom föresten:
onsdag 17 juni 2009
Lånade ord...
Kära vän,
Hur mår du?
Jag måste sända ett kort brev och tala om för dig hur
mycket jag älskar dig och bryr mig om dig.
Jag såg dig igår när du pratade med dina vänner.
Jag väntade hela dagen och hoppades att du skulle vilja prata
med mig också.
När kvällen närmade sig gav jag dig en solnedgång
för att avsluta din dag.
Och en stilla vind för att ge dig vila.
Och jag väntade.
Du kom aldrig.
O, ja det gör ont – men jag älskar dig ändå,
därför att jag är din vän.
Jag såg när du somnade igår kväll och längtade efter att få röra din panna.
Så lät jag månsken falla på din kudde och ditt ansikte.
Jag väntade igen och önskade komma till sig så vi kunde prata.
Jag har många gåvor till dig.
Du vaknade lite senare och rusade upp.
Mina tårar var i regnet.
Du ser ledsen ut idag – så alldeles ensam.
Det gör ont i mitt hjärta för jag förstår.
Mina vänner gör mig ledsen och sårar mig många gånger också.
Men jag älskar dig.
O, om du bara ville lyssna på mig.
Jag försöker att tala om för dig att jag älskar dig genom den blå skyn.
Och i det lugna sköna gräset.
Jag viskar det i löven på träden och andas det i blommornas färger.
Jag ropar till dig genom bergforsarna och ger fåglarna kärlekssånger att sjunga.
Jag omsluter dig med mitt varma solsken, och parfyrmerar luften med mitt väsen.
Min kärlek till dig är djupare än havet, och större än din största önskan och ditt
största behov.
O, om du visste hur jag längtar efter att få vara tillsammans med dig, och få
prata med dig.
Vi kunde tillbringa evigheten tillsammans i himlen.
Jag vet hur svårt det är på denna jorden.
Jag vet verkligen det och jag vill hjälpa dig.
Jag vill att du ska möta min Far.
Han vill också hjälpa dig.
Sådan är min Far förstår du.
Bara ropa på mig – Fråga mig – Prata med mig.
O, snälla glöm mig inte.
Jag har så mycket jag vill dela med dig.
Okey, jag vill inte störa dig längre.
Du är fri att välja mig.
Du får själv avgöra.
Jag har valt Dig och därför väntar jag – eftersom
JAG ÄLSKAR DIG.
Din vän Jesus
Källa okänd
Hur mår du?
Jag måste sända ett kort brev och tala om för dig hur
mycket jag älskar dig och bryr mig om dig.
Jag såg dig igår när du pratade med dina vänner.
Jag väntade hela dagen och hoppades att du skulle vilja prata
med mig också.
När kvällen närmade sig gav jag dig en solnedgång
för att avsluta din dag.
Och en stilla vind för att ge dig vila.
Och jag väntade.
Du kom aldrig.
O, ja det gör ont – men jag älskar dig ändå,
därför att jag är din vän.
Jag såg när du somnade igår kväll och längtade efter att få röra din panna.
Så lät jag månsken falla på din kudde och ditt ansikte.
Jag väntade igen och önskade komma till sig så vi kunde prata.
Jag har många gåvor till dig.
Du vaknade lite senare och rusade upp.
Mina tårar var i regnet.
Du ser ledsen ut idag – så alldeles ensam.
Det gör ont i mitt hjärta för jag förstår.
Mina vänner gör mig ledsen och sårar mig många gånger också.
Men jag älskar dig.
O, om du bara ville lyssna på mig.
Jag försöker att tala om för dig att jag älskar dig genom den blå skyn.
Och i det lugna sköna gräset.
Jag viskar det i löven på träden och andas det i blommornas färger.
Jag ropar till dig genom bergforsarna och ger fåglarna kärlekssånger att sjunga.
Jag omsluter dig med mitt varma solsken, och parfyrmerar luften med mitt väsen.
Min kärlek till dig är djupare än havet, och större än din största önskan och ditt
största behov.
O, om du visste hur jag längtar efter att få vara tillsammans med dig, och få
prata med dig.
Vi kunde tillbringa evigheten tillsammans i himlen.
Jag vet hur svårt det är på denna jorden.
Jag vet verkligen det och jag vill hjälpa dig.
Jag vill att du ska möta min Far.
Han vill också hjälpa dig.
Sådan är min Far förstår du.
Bara ropa på mig – Fråga mig – Prata med mig.
O, snälla glöm mig inte.
Jag har så mycket jag vill dela med dig.
Okey, jag vill inte störa dig längre.
Du är fri att välja mig.
Du får själv avgöra.
Jag har valt Dig och därför väntar jag – eftersom
JAG ÄLSKAR DIG.
Din vän Jesus
Källa okänd
torsdag 14 maj 2009
lördag 11 april 2009
Det beror på vems händer det är
En basketboll i mina händer är värd en hundralapp.
En basketboll i Michael Jordans händer är värd flera miljoner.
Det beror på vems händer det är.
En tennisracket i mina händer är värdelös.
En tennistacket i Pete Sampras händer är en världsmästartitel.
Det beror på vems händer det är.
Två fiskar och fem bröd i mina händer är matsäck för ett par personer.
Två fiskar och fem bröd i Jesus händer mättar fem tusen.
Det beror på vems händer det är.
Några spikar i mina händer kan bli en trädkoja.
Två spikar i Jesus händer räddar världen.
Det beror på vems händer det är.
Så lägg din oro
dina bekymmer,
dina rädslor,
dina förhoppningar,
dina familj,
dina vänner och dig själv
i Guds händer.
Där kan du vila tryggt
onsdag 1 april 2009
Nära vill jag leva
Gud i dina händer vilar jag i tro, vilar i din värme och din ro.
Varje brustet hjärta, varje skadad själ famnar du i nåd och gör den hel.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer vilar jag i bön, växer glädjens tro och hoppets frön.
Du har oss försonat: Jesu Kristi död räddar oss till liv i överflöd.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer får jag gråta ut, gråten delar du tills den tar slut.
Gud, du känner ondskan i din egen kropp. Att du delar smärtan ger mig hopp.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer lägger jag mig ned. När jag går till vila är du med.
Dina händer bär mig genom rum och tid. Jag förblir i ljuset i din frid.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
ps 769
Jag vill leva nära livet.
Jag vill leva nära mig själv.
Jag vill leva nära andra.
Jag vill leva nära Gud.
Jag vill leva nära sanningen.
Nära, så att jag ser...
Nära så att jag känner...
Nära så att jag förstår...
Nära så att jag vågar...
Varje brustet hjärta, varje skadad själ famnar du i nåd och gör den hel.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer vilar jag i bön, växer glädjens tro och hoppets frön.
Du har oss försonat: Jesu Kristi död räddar oss till liv i överflöd.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer får jag gråta ut, gråten delar du tills den tar slut.
Gud, du känner ondskan i din egen kropp. Att du delar smärtan ger mig hopp.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
Gud i dina händer lägger jag mig ned. När jag går till vila är du med.
Dina händer bär mig genom rum och tid. Jag förblir i ljuset i din frid.
Nära vill jag leva, nära dig min Gud, i din omsorg finner själen ro.
Nära vill jag leva, nära dig, min Gud, i din kärlek kan min kärlek gro.
ps 769
Jag vill leva nära livet.
Jag vill leva nära mig själv.
Jag vill leva nära andra.
Jag vill leva nära Gud.
Jag vill leva nära sanningen.
Nära, så att jag ser...
Nära så att jag känner...
Nära så att jag förstår...
Nära så att jag vågar...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
